Sveriges Mästerkock i Gävle – slutkvalet – bakom kulisserna

Dela inlägget:

Jag gick alltså vidare till slutkvalet i Sveriges Mästerkock i Gävle – där vi genom olika utmanigar till slut ska bli 12 personer som är kvar till den ”riktiga” delen av programmet. (Läs mer om tidigare auditions här)

Jag tar tåget upp till Gävle på måndagskvällen, dagen innan slutkvalet ska starta. Det tar bara 80 minuter och jag har bokat förstaklassbiljett på ett av dubbeldäckartågen. Jag sitter och googlar “plating” – det vill säga hur man lägger upp snyggt på tallrik. Något jag fortfarande behöver öva på. 

Framför mig sitter en tjej och tittar på ett avsnitt av Sveriges mästerkock på sin dator – jag tänker att hon garanterat är en av de de som ska tävla ihop med mig, men jag tar ingen kontakt – vill fortsätta att göra sista-minuten research. 

Sveriges Mästerkock i Gävle – incheck på Scandic CH

Framme i Gävle tar det bara några minuter att promenera till hotellet där alla tävlande och teamet från produktionsbolaget ska bo under inspelningarna -.Scandic CH. Jag checkar in, går upp och kollar in mitt rum och går sedan ner för ett första informationsmöte.

Första informationsmötet

Informationsmötet för Sveriges Mästerkock i Gävle skrer i ett mycket litet rum, med stolar tätt ihop i sex rader. Rummet fylls fort och det småpratas och skämtas lite nervöst i vissa grupper. Andra sitter helt tysta. Så börjar informationsmötet, med kort information om programmet, vilka som är i juryn, en showreel som visar att “Masterchef” är världens största Mat-TV format osv. 

Vi får information om hur “synkar” kommer att gå till – där man ska återberätta saker under inspelningen i presensform för att illustrera hur man tänker om det som sker. Vi får höra att vi är uppdelade i två grupper om 24 den första dagen, som gör våra tävlingar separat. Efter det då en del slås ut blir vi en stor grupp.

När mötet är slut framåt 20-tiden är vi alla hungriga, men produktionen hade inte tänkt på middag åt oss denna första dag. Jag frågar killen som satt brevid mig om vi ska gå ut och äta ihop och se vilka som vill hänga med – han ropar direkt frågan till alla andra och de flesta hakar på.

Burgare på Brödernas

Vi går i samlad trupp till Brödernas i Gävle för en burgare, öl och en första chans att lära känna de andra deltagarna. En riktigt trevlig kväll – jag har aldrig förr träffat en grupp som är så matintresserad. Vi pratar om var man kommer ifrån (de första kommer från mindre orter runtom i landet) och om vilken rätt man lagade till audition för att ta sig vidare till Gävle.

Efter middagen går jag till mitt rum för att försöka sova – dagen efter ska bussen hämta upp oss 07.00 för att starta inspelningarna. Det går sådär. Jag sover ryckigt och är vaken långt innan klockan ringer.

Sveriges Mästerkock i Gävle – Dag 2

Snabb frukost på hotellet och sedan åker vi i små minibussar till Gasklockorna i Gävle där inspelningarna sker. Vi samlas i ett stort rum med stolar och bord som kommer att bli vårt väntrum under dagarna i Gävle. I ett hörn finns kaffe, vatten, lingondricka. Frukt och riskakor. 

Här blir det mycket väntan! Vi får ett varsitt vitt Mästerkockförkläde som vi ska bära under alla inspelningar – tills man åker ut. 

Inspelningen av Sveriges Mästerkock startar

Efter en stund är det dags för uppställning för att gå in i Gasklockan där köken ska finnas under tävlingarna. Alla ska stå på en viss plats i en viss rad när vi går in, i en logik uttänkt av produktionsbolaget. Och man ska sedan gå i samma ordning in i mästekocksköket i Gasklockan till en viss plats som även dem är planerad.

Troligen för att inte samma personer ska stå på samma plats upprepade gånger – men framför allt för att de personer som de har som favorittippade ska få bra synlighet redan i de första programmen. 

För det blir mer och mer tydligt att det finns vissa intressanta personer som man redan innan Gävle kommer att lyfta fram. Vissa har man gjort hemma-hos reportage hos. Andra har man filmat när de anlände till Gävle. Jag var dock inte en av dem. Gjorde helt enkelt inte nog starkt intryck på audition!

Åter, väntan och väntan tills någon i tv-teamet inne i Gasklockan ger klartecken – då går vi från vårt vänterum till Gasklockan och får åter ställa oss i rätt ordning för att sedan ställa oss vid rätt “kök” i exakt samma ordning.

Rummet fylls med rök, de stora järndörrarna öppnas och vi går för första gången in i Gasklockan där programmet i Gävle alltid spelas in.

Det är klart mäktigt att se detta med egna ögon efter att ha sett detta på TV så många gånger. 24 små köksstationer i 4 rader står uppställda, Till vänster skafferiet och till höger står hela TV-teamet, ljudtekniker mm som aldrig syns i bild.

Sedan är det paus och så startar den första synk-omgången av många. Nu ska vissa av oss berätta hur vi kände och tänkte när vi gick in i Gasklockan för första gången. 2 i taget går ner till synk-rummen – och stannar 5-15- minuter var, så detta tar sin lilla tid. 

Men, sen blir det spännande. Produktionen samlar oss och berättar vad den första tävlingsuppgiften är: Att göra tacos, med bröd vi bakat själva. Det kommer att finnas flanksteak, sej, kräftor och haluomi att välja på – men inte av varje protein så det räcker till alla.

Här har vi en halvtimme på oss att förbereda oss. Googla upp recept på tortillabröd, eller söka inspiration till härliga tacos.

Jag har bakat en del tortillas på majsmjöl sedan tidigare, och det har varit lite svårt då de spricker lätt, så jag bestämmer mig för en vetetortilla som är klart enklare att få ihop. Till den tänker jag en krispig rödkålssallad, salsa med avokado, chili och mango, picklad rödlök, pankofriterad fisk och en chilimajonnäs. Många moment, men jag tänker att detta ska jag hinna. 

Vi serveras lunch, som verkligen skulle få ett bottenbetyg av juryn. Sladdrig spaghetti och en ostsås med skinka men en helt ok salladsbuffé. Jag har ingen matlust men tar en salladstallrik och fortsätter sedan planera min matlagning. Sedan är det dags att ställa upp oss igen och gå den korta vägen till Mästerkocksköket.

Första matlagningstävlingen – Tacos

Vi har ju redan övat på att gå in i köket, så nu kan vi gå direkt till våra platser i köket och vänta på att utmaningen ska börja. Juryn – bestående av Tommy Myllymäki, Tom Sjöstedt och Mischa billing, är uppklädda och startar den första utmaningen. När de ropar “era 60 minuter börjar nu” rusar vi alla mot skafferiet för att få det protein vi tänkt oss, men när vi är framme ropar producenten “tack” och vi återvänder. Allt för att kunna spela in bra scener för TV.

Efter ytterligare en väntan får vi en ny start – och nu är det på riktigt. Hjärtat dunkar. Tänk att jag står i detta kök, som jag sett så många gånger på TV och ska göra min första utmaning på tid. Tom säger igen “Era 60 minuter börjar nu” och vi springer åter mot skafferiet.

Jag lyckas få den bit sej jag ville ha och springer med den till mitt kök, Sedan tillbaka för att samla ihop övriga råvaror jag behöver. Mango, avokado, chili, lime, rödkål, apelsin, rödlök, socker, ättika, olja, mjöl, ägg, panko. Listan i huvudet är lång och jag har inget bra att bära sakerna i utan springer fram och tillbaka. Sedan till avdelningen för kastruller och försöker ta med mig allt jag behöver för att steka bröd, fritera fisk, vispa majonnäs osv. Även detta moment tar lång tid och fast rätten jag ska laga är rätt okomplicerad är jag redan stressad. 

Jag startar med degen till brödet, som jag vill ska få vila lite innan jag steker den. Det går bra, förutom att det tar lång tid att värma upp vattnet jag vill ha till degen. Jag borde reflekterat över varför det tog sån tid…

Jag fortsätter med att pickla rödlök och börjar att göra min mango-avocadosalsa. När jag skalar mangon ser jag att den är rutten. Fasen! Jag springer bort till skafferiet igen och ser att det finns en kvar, så jag tar den och springer tillbaka till mitt kök. Börjar skala – även den är rutten. Ah, Vad ska jag göra nu? Springer tillbaka till råvarorna och ser en ananas högst upp, så långt upp att jag inte når. Jag tar en kavel och lyckas slå ner ananasen åt rätt håll, fångar den och springer tillbaka till min plats och gör en ananas-avokadosalsa istället. När jag är klart med den säger tjejen framför att hon har lite mango kvar jag kan få, så jag tar den och kompletterar min salsa. 

Jag vispar ihop en majonnäs och panerar fisken i mjöl, ägg och sedan panko så den är klar för fritering. Sedan bakar jag ut brödet och sätter på pannan för att steka dem. 

Jag tog för givet att det var små induktionshällar som stod vid våra kök och fattar inte varför brödet inte får någon färg när pannan står på max, men inser då att jag nog behöver sätta på oljan till friteringen om spisen är seg. Då märker jag att kastrullen för oljan inte får plats bredvid stekpannan och får springa och hämta en annan, mindre stekpanna och kastrull. Massa små saker som äter upp de värdefulla minuter man har. 

Jag får på olja och medan den hettas upp steker jag brödet vidare, De blir snygga, men får inte riktigt den färg jag hade hoppats. Men oljan, den blir aldrig varm. När juryn ropar att det är 10 minuter kvar är oljan knappt 100 grader och den ska upp till 180. Stressen!

Jag börjar lägga upp mina tre tacos i det ställ där de ska vara. Brödet, den krispiga rödkålen ochh avocado-mango-ananassalsan. När det bara är en minut kvar tar jag upp sex fiskbitar och placerar två i varje taco. Spritsar på lite majonnäs och toppar med smulad fetaost. Jag hinner precis klar innan domarna ropar “släpp allt ni håller i – ta ett steg bakåt”. och ser då att jag glömt att lägga på den picklade rödlöken som jag ställt under bordet.

Här får vi lämna inspelningen för att gå upp till vårt vänterum och göra synkar – och juryn ska nu smaka all vår mat. Vi har alla lagat lite extra av allt som de smakar på medan det är varmt. 

Mer väntan – men till slut återvänder vi till studion – till den delen där juryn smakar på maten och ger ett omdäme. Nu är maten iskall – men de ska utgå från hur det smakade tidigare.

En i taget går en från juryn fram till respektive person och smakar. Mischa ger ofta rätt tydlig feedback om vad som var bra eller mindre bra. Tom som alltid rolig och ställer mer knepiga eller retsamma frågor. Tommy, som är helt ny var mer kortfattad. “Gott bröd, god fisk” var enda omdömet om min taco – där jag jobbat så hårt med alla tillbehör!

Första utslagningen

Efter denna del var det dags för den första utslagnigen. En efter en ropas namn upp. De första får besked om att de gått vidare. Nästa grupp får blandade besked, En person var bäst – de andra får åka hem. Direkt efter första tävlingen. Mitt namn läses upp bland de som gått vidare och jag jublar inombords. Just dessa tävlingsmoment i Gävle har jag varit så himla sugen på att testa och se om jag skulle klara pressen. Så här var jag överlycklig att gå vidare och få vara med i fler tävlingar.

Mer synkar och sedan var det dags för den andra utmaningen. Nu fick vi veta att det skulle vara kycklingsschnitzel som var utmaningen och det kändes kul – det är något jag gör ofta hemma. 

Funderade på något kul tillbehör – och bestämde mig för en len ärtpurée samt ett smaksatt smör. Schnitzeln tänkte jag fylla med ost och skinka och sedan panera i panko – igen. 

Så samma sak igen, synkar för vissa personer om hur de kände inför denna utmaning och tillslut var vi åter samlade framför våra små köksbord och juryn avslöjade vad nästa utmaning skulle vara, genom en box som stod hos varje person. När vi alla lyfte på den låg en köttklubba där och juryn frågade om vi kunde gissa vad vi skulle laga. Alla som “gissade” sa såklart kalvschnitzel eller något liknande, så till slut “avslöjade” juryn att det var kycklingschnitzel vil skulle laga! 

Sedan fick vi lite tid med en person från produktionen att ställa alla våra frågor. Fanns det en viss råvara? Finns det några krav på vad som ska vara på tallriken? När alla frågor var besvarade startade juryn oss och det blev en rush till skafferiet – där vi stoppade när vi nästan var framme. Sedan en riktig start och vi hade nu 75 minuter på oss att göra den schnitzelrätt som skulle ta oss vidare igen. 

Starten var att vi skulle hämta en varsin kycklingdel och banka ut den – sedan direkt lämna in våra köttklubbor innan vi fick hämta några fler råvaror. Märkligt moment som ingen riktigt förstod vitsen med.

Den ärtpuré jag hade tänkt mig funkade inte – det fanns inga ärtor – så jag behövde tänka om. En tjej bredvid mig föreslog en pure med potatis och purjolöjk istället och det tyckte jag lätt gott så jag körde på det spåret. Hämtade alla råvaror – lite mer strukturerad denna gång – då jag försökte få med så mycket jag kunde bära varje runda framme vid skafferiet. 

Jag hämtade nu även en lagom stor kastrull och stekpanna och började med min potatis- och purjolökspure som fick koka långsamt i grädde. 

I lugn och ro kunde jag fylla och panera min schnitzel och gjorde ett smör med kapris, citron och sardeller. Purén blev god, men rätt blek – så jag hämtade lite romanesco och sockerärtor samt några små blommor att dekorera med. Men, plating är fortfarande min svagaste gren, så denna rätt var jag inte 100% nöjd med.

Då spisen var så långsam i utmaningen innan tänkte jag steka schnitzeln i god tid denna gång – och stekte dem när det var över 20 minuter kvar. Det gick mycket snabbare än jag hade räknat med så efter ett par minuter var den perfekt. Jag lade scnitzeln på en tallrik att vila till serveringen. 

När det var tio minuter kvar på tiden började jag lägga upp. Potatis- och purjolökspuren var riktigt god och jag försökte lägga upp den så fint jag kunde ihop med grönsakerna. Jag skar schitzeln på hälften så man såg fyllningen och la dit kryddsmöret som jag stansade ut i en form. 

Samma process som vid första rätten, och någon timme senare var Tommy framme för att provsmaka min mat. Han sa att det såg lovande ut när jag stekte min schnitzel cordon bleu, men att den nu (en timme senare!) var lite torr. Ingen kommentar i övrigt alls, och gick till nästa person. 

Så åter en rafflande utslagning – även denna gång klarade jag mig från att åka ut. Men var då en i det bakre gänget – ni vet de som är “resten” som gått vidare. 

Synkar igen för många, men denna gång behövde jag inte synka. Ett första tecken på att jag inte skulle gå till finalen, eller var jag bara paranoid?

Vi fick enkel middag medan vi väntade – när vi var klara gick vi ett gäng för att ta en öl och prata igenom dagen.

Sveriges Mästerkock i Gävle – dag 3

Nästa morgon var det samling 08.00 för den sista utmaningen. Lång väntan, vissa personer gick för synk. Till slut var det dags att gå in i gasklockorna. På vägen till våra kök passerade vi en bänk med smör, lök, dragon, persoilja och ägg. Kunde det vara bea, som jag övat så mycket på som stod på programmet? Mycket riktigt var det dagens – den sista – utmaningen. Att göra en rätt med en emulsionssås. 

Men först skulle såsmästaren Tommy Myllemaki ge oss en Masterclass i hur man gör emulsionssåser. Det var verkligen intressant. Han berättade från grunden hur en emulsionssås fungerar och slog sedan en hollandaise där han bland annat visade hur man spär den om det blir för tjock utan att den spricker. Till slut när han var klar fick vi provsmaka – len och fet, men klart mer syra än de jag brukar göra. 

Sveriges Mästerkock i Gävle

Tillbaka till våra kök och så startade utmaningen. 

Jag tänkte göra en bea på brynt smör som jag gjorde till en middag nyligen. Ryggbiff. Tomatsalllad. Ungsbakad och stekt potatis. Gjorde extra mycket smör och reduktion om något skulle gå fel när jag skulle slå¨bean.. 

Jag får upp allting som jag vill ha det med en perfekt stekt biff och riktigt bra bea. Efter lååång väntan är det dags att gå fram till juryn som ska provsmaka. Misha berömmer bean “Det var verkligen en bea 2.0” men pekar även på att det blir för mycket syra med en syrlig bea och en syrlig tomatsallad. Helt korrekt feedback och jag fattar igen inte varför jag inte tänkte på det – ugnsbakade tomater hade passat klart bättre.

Sveriges Mästerkock i Gävle

Psykologsamtal

Sedan var det dags för ett obligatoriskt psykologsamtal. Tydligen något man alltid gör så här långt in i produktionen. En trevlig man som frågade hur jag kände inför inspelningarna, hur jag skulle känna om jag åkte ut osv. Jag sa att jag tyckte det var kul, men att konkurrensen var hård och att det var oklart hur det skulle gå för mig men det kändes ok vilket som. Att jag mest gör detta som en kul grej!

Sista kvällen med gänget!

Efter fler synkar för några personer bestömde vi oss hela gänget för att boka bord för en sista middag på stan och lyckades få bord för alla på Noun. Jag och några till promenerade från gasklockorna och såg en takbar på vägen som jag övertalade dem att hänga med upp i. En otroligt härlig solnedgpång och till den ett glas iskall champagne.

Sveriges Mästerkock i Gävle

Sen vidare för middag på Noun. Jag satt med några av er personer jag umgåtts mest med under tävlingarna, ett supertrevligt syskonpar som tävlade ihop och en finaltippad tjej som tidigare vunnit ett annat matlagningsprogram.

Sveriges Mästerkock i Gävle
Sveriges Mästerkock i Gävle

Vi avrundade kvällen med en öl på hotellet. Riktigt kul gäng och massa roligt matsnack!

Sveriges Mästerkock i Gävle

Sveriges Mästerkock i Gävle – dag 4

Sov helt ok, men vaknade före 06.00 sista dagen och den slutgiltiga utslagningen. 24 skulle bli 12. Frukost på hotellet och sedan minibussar till studion vid gasklockorna. Här var det en lång väntan när många skulle in i synkar och allmänt hisipg stämning. Allt vi skulle göra var klart, nu var det bara en väntan på besked om man var med vidare i tävlingen eller skulle få åka hem.

Sveriges Mästerkock i Gävle

Till slut var det dags. Vi fick gå in i en studio där man byggt upp en mingelmiljö där man glatt skulle låtsas mingla innan man skulle gå till juryn. En, två eller tre i taget gick mot juryn, som fanns i en an gasklockorna – nu ombygd för finalen.

Jag åker ut!

Til slut var det min tur att gå in, ihop med två andra kvinnor. Innan vi gick in satte de på oss miccar, men drog sladdarna bakom det vita förklädet så man enkelt skulle kunna ta av förlädet om man skulle åka ut. Jag insåg att det var kört!

Så vi gick in och fick ett extremt kort besked typ “Christian, X & Y, vi vet att ni verkligen vill detta, men tyvärr stannar resan här”. Inget mer!

Bara att lämna tillbaka förklädet, gå tillbaka till rummet där alla andra stod för att säga hejdå och sedan ge göra en sista synk i hur man kände när man åkte ut.

Sen fick man ge sig av hem på egen hand. Jag promerade till hotellet och kände mest lättnad. Det hade varit stor press både inför och under programmen. Just tävligarna i Gävle var de jag varit mest sugen på – och de fick jag vara med på, Och detta tog bara några dagar. Går man vidare är det flera veckor man ska boka av för inspelningar både av Sveriges Mästerkock och Efter stängning. 

Samtidigt är det på något sjukt sätt kul och bekräftande att vara med. Att i synkar ha ett team som filmar varenda ord man säger. Att under tävlingarna ha flera personer som filmar allt man gör.

Jag blev en anonym statist i TV

När jag sedan kollade på programmet på TV var det extremt tydligt att jag blev en anonym statist. Jag tror jag skymtar förbi några gånger, men inte i ett enda samtal med juryn och heller någon av alla mina synkar är med. Man ser inte ens scenen när vi åker ut!

Det jag lagade var bra och tog mig vidare – men inget jag lagade var exeptionellt. Så då väljer man såklart att lyfta fram de som går vidare till final i alla program. Eller de som gör eller säger något knasigt eller kul. Och med facit i hand var det skönt. Just att vara med i TV var något jag inte var så sugen på – och jag fick uppleva hela produktionen ändå.

Eller kan det vara så att produktionen – som flera tidigare år mailat mig och uppmanat mig att söka – verkligen vill att jag ska öva på både matlagning och synkar i ett par år, söka igen och ”spara mig” till dess!

Vad borde jag gjort annorlunda?

Det enda jag skulle kunnat göra annorlunda är matlagningen, och haft en mer personlig touch på allt jag lagat – kanske med en idé som att göra rätter inspirerade av alla mina resor. Istället för att googla upp ett recept på fisktacos. Återskapat de härliga street tacos vi åt i Tulum. Istället för en puré till min schnitzel gjort en klassisk österrikisk potatissallad som de jag åt i skidbacken i Lech. Och istället för att göra en klassisk rätt med kött, bea, potatis och tomatsallad återskapat den härliga rätt jag åt på Noa Chefs Hall i Tallin – med ugnsbakad purjolök, hollandaisesås och krispis potatis.

Men, det kanske heller inte hade räckt. Sveriges Mästerkock är så mycket mer att göra sig bra i TV än att bara laga god mat – om man inte är exeptionellt bra på att hitta på nya rätter och laga mat som t ex Adam som vann förra året!

Får man betalt för att vara med i Sveriges Mästerkock?

Fram tills det är 12 personer kvar får min inget betalt alls. För de två auditions som man gör innan Gävle får man stå för alla kostnader själv för både resa, råvaror etc. Går man vidare till Gävle står produktionen för resa och hotell – men de dagar man är med och tävlar får man inget betalt. För de som går till final hörde jag att de förutom hotell etc fick runt 3.000:- per avsnit, vilket blir 1500:- per dag. Ingen superlön men alltid något!

Nyfiken på något mer om Sveriges Mästerkock?

Är det något mer du undrar om Sveriges Mästerkock fram till att man är 12 personer kvar? Komentera gärna!

Läs mer om Sveriges Mästerkock

Sveriges Mästerkock på Maldiverna

12 kommentarer

  1. Verkligen väldigt kul att läsa!
    Och så grym du är – det är verkligen en bedrift att komma. så långt, och det låter ju ändå på leveransen som att du lika väl hade kunnat vara med hela vägen.
    Kul idé med reseinspon – ta det nästa gång, för visst blir det en sån?

    • Tack Lisa! Ja, jag var inne på att söka igen direkt efter jag åkte ut för att få revansch. Men så här med lite distans till det hela och inse att det handlar så mycket mer om annat än matlagning för att gå vidare är jag osäker. Skulle behöva en teaterskola först!

  2. Superkul att läsa och kunde verkligen leva mig in i spänningen. Det är ju precis så att det till syvende och sist handlar om tv så alla som är med i det skede är duktiga men sedan ska de också få ihop en grupp med vissa (ibland förutbestämda) personligheter också.

  3. Hej!!

    Appropå att ”bli statist” på avsnitten tycker jag verkligen är super trist, upplevs som att en hel del deltagare aldrig kommer på tal i varken synk eller första möte med jury!!

    Undrar ifall du vet efternamnet på Nikolas/Nicholas som även han tyvärr blev en statist i bakgrunden!! Hade gärna hört av mig till honom, men han heller får inget vidare rampljus o avsnitten tyvärr!

    • Hej,

      Ja, egentligen är formatet på Svenska Mästerkock lite förlegat. Man borde ha fler tävlingar och utslagningar innan Gävle – typ som i Australian Masterchef tycker jag. Vet tyvärr inte vad Nikolas hette i efternamn!

  4. Har äntligen sett nu! Hejade på dig ju. Men bra jobbat i alla fall. Och TACK för att du delar hela upplevelsen här. Jag och min kille som sett programmet i många år tyckte det var kul att få många misstankar bekräftade, haha. Och så en hel del annat man aldrig tänkt på.

    Stort att du tog dig så långt! Grattis till det!

Lämna ett svar

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Senaste reportagen

Nedan finner du de senaste reportagen på bloggen!

Läs mer

Resa till Mauritius – alla mina tips

Mauritius är en riktig drömdestination om man längtar efter sol, bad, vackra stränder, fantastiska hotell och riktigt god...

Trogir i Kroatien – med en Unesco-skyddad Old Town

Staden Trogir i Kroatien ligger bara en halvtimme från staden Split och en kvart från den internationella flygplatsen...

Brac i Kroatien – Kroatiens tredje största ö

Brac är den tredje största ön i Kroatien och Milna på Brac är en av de mest populära...

Stockholms bästa spanska restaurang  –   La Tontería i Vasastan

Vilken är egentligen Stockholms bästa spanska restaurang? Ja, om man med riktigt bra menar en geniun spansk restaurang...