Tony Robbins Köln 2026 – Unleash the Power Within – recension

Dela inlägget:

Jag är nyss hemkomen från Tony Robbins Köln 2026 – Unleash the Power Within – och här kommer min ärliga recension efter fyra dagar i Köln. Jag har under flera år varit nyfiken på Tony Robbins. Jag har läst hans böcker, sett mängder av klipp och intervjuer och även dokumentären Tony Robbins: I Am Not Your Guru på Netflix. Ju mer jag tog del av hans material, desto mer nyfiken blev jag på hur det egentligen är att uppleva Tony Robbins live.

För hans event verkar vara något helt annat än att läsa en bok eller lyssna på en föreläsning på YouTube. Det är musik, dans, övningar, hög energi, tusentals människor och dagar som pågår från morgon till sen kväll.

Det som till slut fick mig att boka var ett möte i Portugal under våren. Där träffade jag en väldigt trevlig kille som hade varit på Unleash the Power Within, UPW, i Köln året innan. Han var väldigt nöjd, rekommenderade mig att åka och skickade efteråt sina anteckningar från de fyra dagarna.

Jag kollade när nästa UPW skulle arrangeras i Europa, såg att Tony Robbins skulle komma tillbaka till Köln i september 2026 och blev direkt sugen. Ungefär en vecka senare hade jag köpt biljetten.

Tony Robbins Köln 2026 - Unleash the Power Within - recension

Det jag framför allt ville veta var om UPW verkligen är så inspirerande och livsförändrande som många deltagare beskriver det, eller om det mest är en väldigt välproducerad amerikansk show. Efter fyra intensiva dagar i Köln har jag fått en betydligt bättre bild av vad UPW faktiskt är. Däremot är det alldeles för tidigt för mig att säga vad kursen faktiskt kommer att betyda för mig på längre sikt.

Dagarna är långa. Den längsta var planerad från omkring 08.15 till 22.50, men det är inte 14 timmar av att sitta still och lyssna på föreläsningar. Musik, rörelse, diskussioner och olika övningar används genom hela programmet, vilket gör att tiden faktiskt går betydligt snabbare än jag hade trott.

Dag 1 – Tony Robbins kliver upp på scenen

När det närmar sig start börjar en timer räkna ner på storbildsskärmarna. När den når noll drar musik, ljus och dansare igång och hela arenan reser sig. Under flera låtar dansar, hoppar och klappar vi tillsammans och med omkring 15 000 personer på plats blir stämningen väldigt speciell.

Det här är dock inte en konsert eller show med lite personlig utveckling insprängd mellan låtarna. Innehållet som Tony förmedlar från scenen står hela tiden i centrum. Musiken, ljuset, storbildsskärmarna, dansen och publikens deltagande används snarare för att förstärka det han pratar om och för att hålla energin uppe under de väldigt långa dagarna.

Efter den inledande uppvärmningen kommer Tony ut på scenen till ett enormt jubel och fortsätter själv till musiken en stund. Ganska snart börjar han kommunicera med publiken på det sätt som sedan återkommer under hela eventet. “Are you ready?” ropar han och får ett öronbedövande svar från arenan innan han går vidare till dagens tema, Recognise Your True Potential.

Mycket handlar om det Tony kallar vårt state, alltså vårt mentala och emotionella tillstånd, och hur vi själva kan påverka det genom bland annat kroppshållning, andning, fokus och hur vi pratar med oss själva. Det är också då hela upplägget med musik och rörelse blir mer begripligt. Tanken är inte bara att skapa bra stämning, utan att deltagarna själva ska märka hur snabbt det går att förändra sin energi genom att förändra vad man gör med kroppen och vad man fokuserar på.

Man måste vara beredd att bjuda på sig själv

En sak tycker jag är viktig att veta innan man lägger 1 700 euro på en biljett: man måste vara beredd att bjuda på sig själv. Under de fyra dagarna kommer du att hoppa, dansa, skrika, klappa händerna, high-fiva och krama främmande människor. Du kommer att ropa svar tillsammans med tusentals andra och göra saker som säkert ser rätt märkliga ut utifrån.

För tio år sedan hade jag kanske varit mer självmedveten och tänkt vad håller vi på med egentligen? Idag har jag blivit bättre på att inte låta rädslan för att se löjlig ut begränsa vad jag gör, vilket gjorde att jag kunde gå in i upplevelsen fullt ut.

Om man redan på förhand bestämmer sig för att allt sådant är fånigt och inte vill delta tror jag att man missar en stor del av poängen med att vara där. Då kan onlineversionen förmodligen vara ett bättre alternativ om man framför allt är intresserad av själva teorin.

Workbook och övningar på Tony Robbins Unleash the Power Within

Vid registreringen får alla deltagare en workbook som används under hela eventet. Tony presenterar olika idéer och modeller och sedan får vi själva jobba med frågor, skriva ner svar och ofta diskutera det vi kommit fram till med personen bredvid.

Under första dagen handlar mycket om de begränsningar vi byggt upp kring oss själva. Vilka gamla berättelser om oss själva går vi fortfarande omkring och tror på? Vilka rädslor påverkar våra beslut? Och vad skulle vi göra annorlunda om de inte gjorde det?

Det är en kombination av föreläsning och praktiskt arbete som återkommer under alla fyra dagar. Tony pratar en stund, vi arbetar själva och sedan dras energin upp igen innan nästa del börjar.

Firewalk – att gå på glödande kol

Första dagen avslutas med den del som UPW kanske är mest känt för: Firewalk, där deltagarna går barfota över glödande kol. Poängen är förstås inte att bli duktig på att gå på glöd, utan att göra något som för många först känns omöjligt och använda det som en symbol för att bryta igenom en mental begränsning.

Tony Robbins Köln 2026 - Unleash the Power Within - recension

Jag var faktiskt inte särskilt rädd utan kände redan från början att det här skulle jag nog kunna göra. Alla känner förstås inte så, och nästan två timmar ägnas åt att förbereda oss. Tony går igenom hur vi ska gå, vilket tempo vi ska hålla, vad vi ska fokusera på och vad vi ska göra efteråt. Mellan instruktionerna drar musiken igång och energin byggs upp igen.

När det sedan är dags lämnar vi arenan i grupper och går några hundra meter till ett område där 40 bäddar med glödande kol har byggts upp. Jag försöker komma ut ganska tidigt och behöver därför inte vänta särskilt länge.

När det blir min tur tar jag av mig skorna och går över glöden. Jag känner värmen tydligt under fötterna, men det gör inte ont och jag får inga brännskador. Efter nästan två timmars förberedelser är det nästan lite komiskt hur snabbt allt är över, eftersom själva promenaden bara tar några sekunder. Sedan är första dagen slut.

Tony Robbins Köln 2026 - Unleash the Power Within - recension

Dag 2 –Tony Robbins Köln 2026 – Create Unstoppable Momentum

Dag två är Tony Robbins inte själv på scenen. Istället är det framför allt Joseph McClendon III och Scott Harris som håller i programmet. Tempot är lite lugnare och innehållet mer teoretiskt än under första dagen, men fortfarande med samma musik, dans och publikinteraktion mellan de olika delarna.

Tony Robbins Köln 2026 - Unleash the Power Within - recension

Scott Harris förklarar också att mycket av det vi arbetar med under dagen är sådant som vi ska använda när Tony kommer tillbaka nästa dag. På så sätt känns dag två mer som en förberedelse för det som kommer under dag tre.

Även om Tony inte är där fysiskt visas flera längre videosekvenser från tidigare event. Skillnaden blir faktiskt mindre än man kanske tror eftersom jag även när Tony är på plats tittar mycket på storbildsskärmarna. Från arenagolvet är han trots allt ganska liten uppe på scenen.

Däremot reagerade jag på hur gamla flera av de inspelade klippen verkade vara. I vissa såg Tony ut att vara kanske tio år yngre och med tanke på hur stort och påkostat UPW är förvånade det mig att man inte hade spelat in nyare versioner.

Tony Robbins är inte där alla fyra dagar

En sak jag inte riktigt hade förstått innan jag bokade var att Tony själv inte är huvudperson på scenen under alla fyra dagar. I Köln var han där framför allt dag ett och dag tre, medan Joseph McClendon III, Scott Harris och andra föreläsare stod för stora delar av programmet under dag två och fyra. Även de dagar som Tony var på scenen kördes vissa partier med förinspelat material från tidigare event. Oavsett varför man gör på detta sätt tycker jag att det är något som bör vara tydligt när man köper biljetten. Det är trots allt Tony Robbins som de flesta framför allt betalar för att se.

Dag 3 – Transformation from the Inside Out

Dag tre är Tony tillbaka, även om de första timmarna leds av de andra föreläsarna. När han väl kommer upp på scenen märks det hur stor del av UPW:s dragningskraft som faktiskt är Tony själv. Han är utan tvekan en av de mest karismatiska personer jag har sett live och växlar väldigt skickligt mellan humor, allvar, personliga berättelser och hög energi. De andra föreläsarna är bra, men bredvid Tony känns skillnaden ganska stor.

Publiken är dessutom involverad nästan hela tiden. Vi får räcka upp händerna, prata med personen bredvid, ropa svar och upprepa olika saker högt. Tony kan säga samma mening flera gånger och sedan låta hela arenan säga den tillbaka. Det kan låta lite mycket när man beskriver det, men kombinationen av att höra något, skriva ner det, säga det högt och diskutera det med någon annan gör faktiskt att mycket fastnar.

En detalj som nästan blir lite komisk efter några dagar är Tonys speciella sätt att klappa händerna, med en stor svepande rörelse. Även de andra föreläsarna börjar göra samma sak. Efter några dagar känns det som om hela arenan har lärt sig Tony Robbins sätt att applådera.

När Tony coachar någon i publiken

Det jag personligen tyckte allra bäst om var när Tony valde ut en person ur publiken och började coacha personen live. Någon berättar om ett problem eller något som håller honom eller henne tillbaka och Tony börjar ställa frågor för att försöka komma fram till vad problemet egentligen handlar om.

Här tycker jag att han är som mest intressant. Man får se honom använda sina metoder på en verklig person i realtid och ibland utvecklas samtalen åt helt andra håll än man först hade väntat sig. Jag hade gärna sett betydligt mer av just detta.

Den typen av djupare coaching ska vara en större del av hans längre program Date With Destiny, vilket också gjorde mig nyfiken på hur det eventet skiljer sig från UPW.

The Dickens Process – eventets starkaste övning för mig

En av de mest intensiva delarna under dag tre är The Dickens Process. Övningen börjar med att man identifierar begränsande övertygelser om sig själv, exempelvis jag är inte tillräckligt bra, jag klarar inte det där eller det är för riskabelt.

Sedan handlar det om konsekvenserna. Vad har de här tankarna redan kostat dig och vad händer om du fortsätter att låta dem styra? Tony tar oss framåt i tiden: en månad, tio år, tjugo år och trettio år. Hur påverkas relationer, hälsa, karriär, ekonomi och livskvalitet om ingenting förändras?

Här används hela produktionen för att förstärka upplevelsen. Musiken, ljuset och Tonys sätt att leda övningen gör att det blir väldigt känslosamt och runt omkring mig sitter människor och gråter. Barn under 16 år får inte delta under den här delen.

För mig var The Dickens Process en av de starkaste övningarna under hela UPW. Själva idén är egentligen inte särskilt komplicerad, men jag hade aldrig tidigare funderat lika konkret på vad det faktiskt kan kosta att inte förändra något som man redan vet behöver förändras.

Produktionen håller konsertnivå

En sak som imponerade mycket på mig var själva produktionen. Ljud, ljus, storbildsskärmar och scenproduktion håller en nivå som lika gärna hade kunnat användas på en stor internationell konsert.

Det intressanta är hur allt detta används för att stödja innehållet. Musiken är inte bara något som dras igång när alla ska dansa. När Tony exempelvis har ett djupt samtal med någon i publiken kan lågmäld musik läggas under samtalet för att förstärka känslan. Det hade lätt kunnat kännas överdrivet, men på plats fungerar det förvånansvärt bra.

Ett tillfälle under eventet visade också hur skickliga de är på att hantera stämningen i arenan. Plötsligt hände något med en person i publiken. Jag såg inte exakt vad som inträffade, men personen verkade få någon form av hälsoproblem och någon ropade efter hjälp.

Programmet pausades direkt och sjukpersonal kallades dit. Medan personen fick hjälp bad Scott Harris hela publiken att rikta positiv energi mot den delen av arenan, varpå tusentals människor reste sig och sträckte händerna åt samma håll. Otroligt osvenskt, men jag måste erkänna att jag faktiskt kunde uppskatta det.

När personen hade fått hjälp satte man på lugn musik och Scott pratade en stund om hur skört livet kan vara och vikten av att uppskatta tiden vi har. Därefter höjdes tempot gradvis och ungefär en kvart senare var energin tillbaka i arenan. Det var väldigt amerikanskt, men också ett bra exempel på hur skickligt hela produktionen hanterar både tempo och stämning.

Det sociala är en stor del av Tony Robbins Unleash the Power Within

En annan sak jag inte riktigt hade förstått i förväg var hur socialt eventet är. Man pratar hela tiden med människorna omkring sig och efter många övningar får vi dela med oss av vad vi kommit fram till. Vi high-fivar, firar och ibland uppmanas vi att krama flera personer runt omkring oss. Vid något tillfälle står hela sektioner i långa rader och ger varandra massage.

Den personliga sfären är alltså betydligt mindre än på en vanlig svensk konferens, vilket säkert kan vara jobbigt för den som inte tycker om fysisk kontakt med främmande människor. Själv tyckte jag att det bidrog till en väldigt öppen stämning.

Jag bytte WhatsApp med flera personer och träffade redan första dagen en man från Italien som jag sedan åt lunch med flera gånger och satt tillsammans med under resten av eventet. Det var överlag väldigt lätt att börja prata med människor och det sociala blev en större del av upplevelsen än jag hade väntat mig.

Gör det nu

Ett budskap som återkommer under alla fyra dagarna är egentligen väldigt enkelt: gå från tanke till handling. Vad ska du göra, hur ska du göra det och när ska du börja?

Jag insåg under eventet hur många saker jag själv går omkring och ska göra. Jag ska träna mer strukturerat, testa den där affärsidén, meditera och läsa mer. Problemet är att inget förändras så länge allt stannar vid sådant jag tänker göra någon gång framöver.

Det här är knappast någon revolutionerande insikt, men efter fyra dagar där frågan hela tiden återkommer började jag själv fundera mer konkret på vad jag faktiskt skulle kunna börja med direkt när jag kom hem.

När försäljningen börjar skava

Dag tre var en av mina favoritdagar, men det är också här försäljningen av andra Tony Robbins-program börjar ta lite väl mycket plats för min smak. Jag har inga problem med att man berättar om andra kurser och coachingprogram, men efter en redan extremt lång dag inleds vad som först verkar vara en kort presentation och som sedan fortsätter i över en timme. Någonstans halvvägs känner vi att det räcker och går därifrån.

Även ute i foajén finns stora montrar där personal presenterar andra kurser, coachingprogram och medlemskap. Ett av de mest exklusiva alternativen var Platinum Partnership, där prislappen som kommunicerades på plats låg på omkring 85 000 dollar för ett år. Dessutom marknadsförs Date With Destiny som ett naturligt nästa steg för den som vill gå djupare.

Det var först på plats som jag riktigt förstod hur stort Tony Robbins-ekosystemet är. I det perspektivet är UPW för 1 700 euro långt ifrån den dyraste produkten.

Dag 4 – hälsa, kost och energi

Den sista dagen handlar framför allt om hälsa, energi och kroppen, och Tony är inte själv på scenen. Dagen börjar istället med två inspirationsföreläsare som jag inte visste om i förväg. Båda var bra, men det fick mig återigen att fundera över varför man inte kommunicerar en tydligare agenda.

Det hade varit enkelt att skicka ett mejl kvällen innan med nästa dags tider och vilka talare som skulle medverka. Under de fyra dagarna dyker flera personer upp på scenen som jag inte hade någon aning om att jag skulle få lyssna på och på ett event i den här prisklassen hade jag uppskattat lite mer information.

Efter lunch blir fokus tydligare på kost och hälsa. Det pratas bland annat om att minska processad mat och processat kött, undvika transfetter och vissa processade oljor och om varför vuxna enligt föreläsarna inte bör dricka mjölk. Samt stort fokus på rörelse, styrketräning och meditation.

Fyra långa dagar – planera maten i förväg

UPW är fysiskt krävande, men jag vill samtidigt nyansera bilden av att det knappt finns några pauser. Det var framför allt första dagen som var extrem.

Dag ett fick vi ingen riktig matpaus. Problemet var dessutom att det inte fanns någon detaljerad agenda, så man visste aldrig riktigt när nästa viktiga moment skulle börja. Behövde man gå på toaletten eller köpa något att äta fick man försöka hitta en del av programmet som man var beredd att missa.

Jag hade som tur var lite proteinbars och nötter och levde mycket på det under dagen. Framåt kvällen var jag ändå vrålhungrig och gav till slut upp och köpte en kycklingwok inne i arenan. Det blev en ny lägstanivå för hur dålig en kycklingwok faktiskt kan vara.

De följande dagarna fungerade bättre. Dag två fick vi en ordentlig paus och även dag tre fanns det tid att lämna arenan och äta en tidig middag. Problemet var alltså inte att vi aldrig fick äta, utan snarare att arenans utbud och logistik inte alls höll samma nivå som själva eventet.

Maten, vattnet och kaffet – här fungerade det betydligt sämre

LANXESS Arena tillåter inte att man tar med vanlig mat och dryck in i själva arenan. Det blir förstås en utmaning när programmet pågår i 12–15 timmar och utbudet inne i arenabyggnaden enligt mig är riktigt dåligt.

Det fanns visserligen food trucks utanför själva arenabyggnaden men fortfarande inne på eventområdet, och maten där var faktiskt helt okej. Problemet var istället logistiken. Så fort det blev paus blev köerna enorma och det kunde ta uppemot en halvtimme att komma fram. Vid flera tillfällen hann dessutom maten jag tänkt beställa ta slut innan jag ens kom fram till kassan.

Vattnet var ett annat problem. En tom vattenflaska gick att ta med in och jag fyllde sedan på den vid handfaten på toaletten. Det är inte direkt den lösning man förväntar sig på ett event i den här prisklassen, men det fungerade.

Alternativet var att köpa vatten inne i arenan, som serverades i små glas. Det fungerade dessutom ovanligt dåligt på just UPW eftersom vi hela tiden reste oss upp, dansade och hoppade mellan stolsraderna. Glasen stod på golvet och åkte omkull gång på gång. Det spilldes vatten överallt och under dagarna blev det ett evigt torkande runt stolarna. En egen stängbar vattenflaska är därför överlägset bättre.

Och sedan har vi kaffet. Som svensk hade jag varit fullständigt nöjd med att snabbt kunna köpa en vanlig kopp bryggkaffe. Om man absolut vill servera espresso går även det att lösa betydligt enklare. Ställ upp tio vanliga kapselmaskiner av Nespresso-typ bredvid varandra och låt flera personer göra kaffe samtidigt. Det behöver inte vara mer avancerat än så. Istället kunde man få stå närmare en halvtimme i kö för en enkel espresso.

Hade jag inte vetat att LANXESS Arena är en etablerad arena med återkommande stora konserter hade jag nästan kunnat tro att det var första gången man arrangerade ett event av den här typen. När tusentals människor får paus samtidigt är det ganska lätt att förutse vad som händer: alla vill ha mat, vatten och kaffe.

Ännu märkligare är att UPW arrangerades i Köln även året innan. Jag har svårt att tro att ingen då påpekade problemen med köer, mat och dryck och undrar därför varför det inte fungerade bättre den här gången.

Jag vet förstås inte om ansvaret ligger hos LANXESS Arena, cateringen eller UPW-arrangören. Som deltagare spelar det dock mindre roll. På scenen håller eventet världsklass. När det gäller mat, vatten och kaffe är det långt därifrån.

Min strategi för mat och vatten om jag åkte igen

Med facit i hand skulle jag planera mat och vatten betydligt mer noggrant om jag åkte på UPW i Köln igen. Jag skulle åter ta med en tom stängbar vattenflaska och fylla den inne på arenan. Jag skulle också ha med mig ännu mer nötter, proteinbars och andra mindre snacks som är enkla att äta under dagen och som går att ta med in.

Ett annat alternativ som jag hade utnyttjat mer är den kostnadsfria bagageförvaringen på eventområdet. Eftersom man inte får ta med vanlig mat in i själva arenan kan man exempelvis köpa med sig en bra sallad eller annan ordentlig måltid på morgonen, lägga den i en väska och checka in väskan i förvaringen. När det sedan blir paus kan man hämta maten och äta den utanför arenabyggnaden.

Det tredje alternativet, och kanske det bästa när man får en längre paus, är att helt enkelt lämna hela eventområdet och gå till någon av restaurangerna i närheten. Det finns gott om alternativ ungefär tio minuters promenad från LANXESS Arena. Även om man räknar in promenaden kan det gå lika snabbt som att stå i kön till en food truck, och framför allt får man möjlighet att sätta sig ner och äta en ordentlig måltid innan man går tillbaka in för ytterligare många timmar.

Ett internationellt event på engelska

Trots att UPW arrangeras i Köln är det inget tyskt event. Huvudspråket är engelska och deltagarna kommer från många olika länder. Jag träffade eller hörde själv människor från åtminstone 12–15 olika länder under de fyra dagarna.

De flesta presentationer hade både engelska och tysk text på skärmarna och det som förvånade mig var hur många som använde simultantolkning. Många deltagare hade särskilda hörlurar där de kunde följa programmet översatt till sitt eget språk.

Det internationella inslaget var något jag verkligen uppskattade och gjorde det väldigt lätt att komma i kontakt med människor som jag annars aldrig hade träffat.

Det här önskar jag att jag hade vetat innan UPW

Om jag skulle åka på UPW för första gången igen hade jag framför allt velat känna till några praktiska saker:

  • Kom ungefär 1,5 timme före start varje dag om du vill få en riktigt bra plats.
  • Tony är inte själv huvudföreläsare alla fyra dagar. I Köln 2026 var han framför allt på scen dag ett och tre.
  • Räkna med väldigt långa dagar. Den längsta dagen var planerad till nästan 15 timmar.
  • Ta bekväma skor. Det blir mycket stående, dansande och hoppande.
  • Ta med en tom stängbar vattenflaska. Den är betydligt mer praktisk än de små vattenglasen inne på arenan.
  • Planera maten i förväg. Food trucksen kan ha långa köer och maten kan ta slut.
  • Utnyttja bagageförvaringen. Där kan du förvara en ordentlig måltid tills du får paus.
  • Var beredd att delta. UPW är inte fyra dagar där man sitter passivt och antecknar.
  • Engelska är huvudspråket, men simultantolkning finns.
  • Räkna med försäljning av andra program, framför allt mot slutet av eventet.

Det här tar jag själv med mig från Tony Robbins Unleash the Power Within

Det är lätt att komma hem från ett sådant här event full av energi och inspiration och sedan leva precis som vanligt två veckor senare. För mig är därför den intressanta frågan inte hur inspirerad jag kände mig inne i LANXESS Arena, utan om jag faktiskt kommer att göra någonting annorlunda efteråt.

#1. Jag ska testa affärsidén

Jag har haft en affärsidé under en längre tid som jag tror på men som jag inte riktigt vågat göra slag i. Jag är i grunden ganska riskavers och under The Dickens Process slog det mig att mycket av mitt sätt att tänka kring risk formades för 20 år sedan.

Idag befinner jag mig i en helt annan ekonomisk situation. Jag har möjlighet att ta större risker utan att konsekvenserna blir desamma som de hade blivit då. Det betyder förstås inte att jag ska börja ta dumma risker, men det finns heller ingen anledning att låta en gammal version av mig själv bestämma hur mycket risk jag vågar ta idag. Därför har jag bestämt mig för att faktiskt testa idén istället för att fortsätta fundera på den.

#2. Jag ska nå mina hälsomål

Jag har under nästan tio år haft en målvikt som jag försökt nå men aldrig riktigt kommit hela vägen till. Jag vet redan ganska mycket om träning, kost och sömn, så för mig handlar det egentligen inte om att skaffa mer kunskap. Utmaningen är att faktiskt göra det jag redan vet fungerar, tillräckligt konsekvent och under tillräckligt lång tid. Därför ska jag nu göra en konkret plan för kost och träning, sätta mätbara mål och följa upp hur det går.

#3. Jag vill bli bättre på att påverka mitt state

En av Tonys idéer som jag tycker är mest intressant är möjligheten att aktivt påverka sitt eget state – sitt humör, sin energi och sitt mentala tillstånd. Hur håller jag kroppen? Hur andas jag? Vad fokuserar jag på? Hur pratar jag med mig själv? Hur kan jag snabbt ändra hur jag känner?

Jag vill skapa en daglig rutin med bland annat meditation och träning och bli bättre på att snabbare ta mig ur ett dåligt state istället för att bara acceptera att idag är en dålig dag. Jag vill också arbeta mer med min hållning och hur jag använder kroppen.

#4. Jag vill använda min tid bättre

De här fyra dagarna fick mig också att fundera mer över hur begränsad tiden faktiskt är. Om jag vill få ut mycket av livet kan jag inte samtidigt låta timmar varje vecka försvinna på sådant som jag egentligen inte ens har valt att göra. För mig är planlöst scrollande på TikTok och Instagram ett uppenbart exempel.

Jag vill istället läsa mer, arbeta mot mina mål och bli mer medveten om vad jag faktiskt använder min tid till. Jag vill också sätta tydligare och mer mätbara mål, så att jag kan se om jag faktiskt rör mig i den riktning jag har bestämt mig för.

#5. Jag vill träffa fler människor med samma mindset

Tony pratar mycket om människorna vi omger oss med. Jag tolkar inte det som att jag ska välja bort gamla vänner som jag älskar bara för att de inte är intresserade av personlig utveckling. Så fungerar inte vänskap för mig.

Däremot vill jag aktivt lära känna fler människor som delar mitt intresse för att utvecklas, testa nya saker, sätta mål och utmana sig själva. Det var också något jag uppskattade mycket med UPW. Under fyra dagar befann jag mig bland tusentals människor som åtminstone hade en sak gemensamt: de hade tagit sig dit för att de ville förändra eller utveckla något i sina liv.

Från ”jag borde” till att faktiskt göra det

När jag sammanfattar vad jag tar med mig från UPW är det slående hur lite som egentligen är helt nytt. Jag visste redan att jag borde träna mer konsekvent, använda min tid bättre, testa min affärsidé, meditera och sätta tydligare mål. Det jag framför allt tar med mig från Köln är därför inte en lista med helt nya idéer, utan en starkare känsla av att sluta skjuta upp sådant jag redan vet att jag vill göra. Frågan jag försöker ta med mig hem är helt enkelt: Vad kan jag göra åt det idag?

Det jag saknade mest – vad händer efter UPW?

En sak jag faktiskt har funderat en del på efteråt är varför man inte lägger ännu större vikt vid hur deltagarna ska ta vidare allt de har lärt sig när eventet är slut. Under fyra dagar får man mängder av idéer, modeller och övningar. Man skriver ner mål och fattar beslut om sådant man vill förändra. Men det är ju först när man kommer hem som det verkliga jobbet börjar.

Här hade jag gärna sett att en större del av UPW handlade om själva implementeringen. Hur gör man för att inte tappa all energi efter två veckor? Vilka av alla beslut ska man prioritera? Hur bygger man in dem i vardagen? Hur följer man upp dem? Och hur ser man efter tre eller sex månader om något faktiskt har förändrats?

Det finns delar under eventet som berör hur man ska hålla igång det man påbörjat. Tony pratar bland annat om meditation, visualisering och om att regelbundet påminna sig om sina mål. Men jag hade gärna sett ett betydligt mer konkret upplägg för de första månaderna efter UPW som en naturlig del av själva kursen.

Istället läggs ganska mycket kraft mot slutet på att få deltagarna att boka nästa Tony Robbins-kurs. Ur ett affärsperspektiv är det förstås logiskt. Om deltagarna går vidare till Date With Destiny, Business Mastery, coaching eller andra program är det bra för verksamheten.

Men ur deltagarens perspektiv tycker jag att ordningen borde vara en annan. Först borde fokus ligga på att verkligen använda det man redan har lärt sig. Sedan kan man fundera på nästa kurs. Det är också precis så jag själv tänker göra.

Är Tony Robbins UPW värt pengarna?

Det är faktiskt för tidigt för mig att ge ett definitivt svar på den frågan. Om jag bara bedömer själva upplevelsen är jag väldigt nöjd. Jag hade sett fram emot UPW länge och de fyra dagarna var minst lika bra som jag hade hoppats. Jag fick mycket energi, flera konkreta insikter och framför allt en tydligare bild av vad jag själv vill förändra.

Men det är inte samma sak som att kursen redan har gett resultat. Det viktiga börjar egentligen nu när jag är hemma igen. Jag har en plan för vad jag ska göra och ett antal saker jag har bestämt mig för att förändra. Nu behöver jag se om jag faktiskt gör dem.

Därför tänker jag ge det ungefär ett halvår innan jag på riktigt utvärderar UPW. Då kan jag gå tillbaka till det jag skrev ner i Köln och se vad som faktiskt har hänt. Har jag testat affärsidén? Har jag kommit närmare mina hälsomål? Använder jag min tid bättre? Har jag fått in nya rutiner och blivit bättre på att göra saker istället för att bara tänka att jag borde göra dem?

Om jag efter sex månader har lyckats implementera mycket av det jag bestämde mig för och dessutom fått de resultat jag hoppas på, då kommer UPW att ha varit väldigt väl investerade pengar. Och först då tycker jag att det är rimligt för mig att fundera på nästa Tony Robbins-kurs.

Date With Destiny lockar mig, framför allt eftersom de delar jag uppskattade mest under UPW var när Tony coachade enskilda deltagare på djupet. Även Business Mastery skulle kunna vara intressant. Men jag tänker inte boka någon av dem nu bara för att jag fortfarande är fylld av energi efter Köln.

Har UPW gett de resultat jag hoppas på efter ett halvår kan det mycket väl vara värt att investera i ytterligare en kurs. Har det inte gjort det behöver jag först fundera på varför. Var det något i upplägget som inte fungerade för mig, eller var problemet helt enkelt att jag själv inte gjorde jobbet när jag kom hem? Så jag tänker återkomma till den här recensionen om ungefär ett halvår och ställa en ganska enkel fråga: Vad har faktiskt förändrats i mitt liv sedan Köln?

Svaret på den frågan blir för mig den verkliga recensionen av Tony Robbins UPW.

Vanliga frågor om Tony Robbins UPW

Vad är Tony Robbins Unleash the Power Within (UPW)?

Unleash the Power Within, ofta förkortat UPW, är ett fyra dagar långt Tony Robbins-event inom personlig utveckling. Programmet kombinerar föreläsningar med musik, rörelse, gruppövningar, individuella reflektionsövningar och publikinteraktion. Jag deltog på UPW Europe i LANXESS Arena i Köln den 3–6 september 2026.

Är Tony Robbins själv på UPW alla fyra dagar?

Nej. På Tony Robbins UPW i Köln 2026 var Tony Robbins själv huvudperson på scenen framför allt under dag ett och dag tre. Under dag två och fyra leddes stora delar av programmet av bland andra Joseph McClendon III och Scott Harris. Det här var en sak jag själv gärna hade velat känna till tydligare innan jag bokade.

Hur långa är dagarna på Tony Robbins UPW?

Räkna med mycket långa dagar. På UPW i Köln 2026 började programmet vissa dagar på morgonen och fortsatte till sent på kvällen. Den längsta dagen, dag tre, var planerad från cirka 08.15 till 22.50. Det är dock mycket rörelse, musik och olika övningar under dagen, så man sitter inte still och lyssnar på föreläsningar i 14 timmar.

Hur mycket kostar Tony Robbins UPW?

Jag betalade cirka 1 700 euro för en Ultimate-biljett till Tony Robbins UPW Europe 2026 i Köln under en kampanjperiod. Ordinarie pris för min biljettkategori var 2 199 euro. Utöver biljetten tillkommer kostnader för flyg, hotell, mat och övriga utgifter.

Vilken biljett ska man välja till Tony Robbins UPW?

Jag valde Ultimate och tyckte att den gav ett bra förhållande mellan pris och placering. Platserna inom sektionen var inte numrerade, så genom att ställa mig i kön ungefär 1,5 timme före programstart lyckades jag få en plats nästan längst fram i min sektion, bara en rad bakom en betydligt dyrare biljettkategori.

Är platserna numrerade på Tony Robbins UPW?

På UPW Europe i Köln 2026 var platserna inom respektive sektion inte numrerade. Det var först till kvarn som gällde inom den sektion som biljettkategorin gav tillgång till. Mitt tips är därför att komma ungefär 1,5 timme före programstart om du vill försöka få en riktigt bra plats.

Måste man gå på glödande kol på Tony Robbins UPW?

Nej. Firewalk är en klassisk del av Tony Robbins UPW och genomfördes under första kvällen i Köln, men deltagandet är frivilligt. Jag valde själv att göra Firewalk och gick barfota över den glödande kolen utan att bränna mig.

Vilket språk är Tony Robbins UPW i Europa på?

UPW Europe i Köln genomfördes huvudsakligen på engelska. Det fanns även simultantolkning till flera språk för deltagare som använde särskilda hörlurar. Deltagarna kom från många olika länder, vilket gjorde eventet väldigt internationellt.

Behöver man vara vältränad för att gå på UPW?

Nej, men UPW är betydligt mer fysiskt än en vanlig konferens. Dagarna är långa och deltagarna står, dansar, hoppar och rör sig mycket. Bekväma skor är därför ett av mina viktigaste praktiska tips.

Kan man ta med mat och vatten till UPW i LANXESS Arena?

Vanlig medhavd mat och dryck fick inte tas med in i själva arenan under UPW i Köln 2026. Jag kunde däremot ta med en tom stängbar vattenflaska och fylla den inne på arenan. Jag hade också med mindre snacks som nötter och proteinbars. Det fanns food trucks på eventområdet, men köerna kunde bli mycket långa och vid flera tillfällen hann maten ta slut innan jag kom fram till kassan.

Var ska man äta under Tony Robbins UPW i Köln?

Mitt tips är att planera maten i förväg. Det fanns food trucks på eventområdet, men under pauserna blev köerna långa. Ett alternativ är att förvara en ordentlig måltid i den kostnadsfria bagageförvaringen på området. Vid längre pauser skulle jag hellre lämna eventområdet och gå till någon av restaurangerna ungefär tio minuters promenad från LANXESS Arena.

Är Tony Robbins UPW värt pengarna?

Själva upplevelsen var värd pengarna för mig, men jag tycker att det är för tidigt att avgöra vilket verkligt värde kursen har haft. Jag betalade cirka 1 700 euro och tänker vänta ungefär sex månader innan jag utvärderar resultatet. Då vill jag se hur mycket av det jag bestämde mig för under UPW som jag faktiskt har implementerat och vilka konkreta förändringar det har gett i mitt liv.

Skulle jag gå en Tony Robbins-kurs igen?

Kanske, men jag tänker inte boka nästa kurs direkt efter UPW. Först vill jag ge mig själv ungefär ett halvår för att implementera det jag redan har lärt mig. Om det ger de resultat jag hoppas på kan exempelvis Date With Destiny eller Business Mastery vara intressant. Om jag inte får de resultat jag förväntar mig vill jag först förstå varför innan jag investerar i ytterligare en kurs.

Lämna ett svar

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Senaste reportagen

Nedan finner du de senaste reportagen på bloggen!

Läs mer

Citronkola Sour med brynt smör-gin

Jag älskar att hitta på nya cocktails, och den här Citronkola Sour med brynt smör-gin är faktiskt en...

Halloween på Gröna Lund 2026 – skräckhus, shower, mat och höstmys

Halloween på Gröna Lund har blivit lite av en tradition för oss och det är faktiskt en av...

Glenfarclas i tre åldrar – 15, 21 och 25 år sida vid sida

Glenfarclas har länge varit en av mina favoriter bland whiskys från Speyside i Skottland. Jag gillar att destilleriet...

Brand USA Travel Week 2026 – trenderna som formar framtidens USA-resor

Jag blev i år inbjuden till Brand USA Travel Week U.K. & Europe för första gången. Det är...