Tosto är en nyöppnad italiensk krog som ligger längst in i samma lokal som Sperling & Co vid Stureplan i Stockholm. Restaurangen beskrivs som en “italiensk restaurang med moderna tolkningar på klassiska rätter”. Klart intressant att prova tyckte jag och en god vän som nyligen besökte Tosto och delade på några av de rätter som hovmästaren rekommenderade. Trevlig stämning, men lite ojämn nivå på maten.
Max Duhs och bakgrunden till Tosto
Tosto drivs av krogprofilen Max Duhs. Han växte upp i Sigtuna och kom tidigt in i krogvärlden genom sina farbröder som drev restaurang – redan vid åtta års ålder stod han i köket och hjälpte till. Det blev starten på snart 30 år inom mat och gastronomi.
Max har arbetat i flera europeiska kök, bland annat i Frankrike, Schweiz och England. I Sverige har han varit kökschef på Svartengrens och NOOK samt varit med och öppnat Bar Montan. Nu är det alltså Tosto som gäller.

Rätterna
Vi startade med en liten fatöl som kom in i små tunna glas. Till ölen delade vi på en servering friterad lök med aioli, habanero och gremolata (125 kr). Oväntat god – krispig, tydlig löksmak och perfekt med toppingen som gav lagom hetta.



Nästa två rätter serverades samtidigt. Dels blåmussla med örtsallad, tomater, stracciatella och krutonger (185 kr). En märklig och lite spretig rätt som vi hade svårt att uppskatta. Rätten innehöll även blodapelsin, och ihop med stracciatella och blåmussla blev det för skruvat – smaker som inte riktigt gick ihop.

Agnello tonnato – grillad lammstek, tonfisktartar, persikokoshu, pangrattato och kapris (235 kr) – var däremot god. En vitello tonnato med tunna skivor lamm istället för kalv, samt några bitar färsk tonfisk.


Nästa rätt var med agnolotti fylld med ragù på short rib, fläsk, pecorino och marsalavin (230 kr). Rustik och god! Sista rätten var en krispig porchetta med gremolata som serverades med en grönsallad och parmesan (285:-). Till varmrätterna tog vin in en flaska rött som passade perfekt.
Sammanfattning
På det hela en bra måltid med trevlig och alert personal. Helt klart intressanta, moderna tolkningar av klassiska italienska rätter. Men menyn är lite spretig och ojämn. Namnet Tosto kommer från italienskans ord för stark och självsäker – ungefär någon med ryggrad och personlighet. Kanske är de lite för självsäkra. Här skulle man tjäna på att ta in en grupp som ärligt ger feedback på alla rätter för att höja menyns kvalitet och nivå ett snäpp till!

