Julmustens dag – den kompletta guiden med allt du vill veta om julmust

Inför Julmustens dag kommer här den kompletta guiden med allt du vill veta om julmust! Ingen svensk jul är komplett utan julmust och här kommer den kompletta guiden inför Julmustens dag, som är tänkt att bli den dagen då man officiellt får börja dricka julmust – en månad innan julafton. Denna mörka, kolsyrade läskedryck med kryddig smak av malt och humle har blivit en självklar del av julfirandet i Sverige. Drycken intar en särställning på julbordet – för många är första klunken julmust ett tydligt tecken på att julen har börjat på riktigt.

Här kommer den kompletta guiden till julmust. Från hur drycken skapades, vilka julmust som brukar bli bäst i test, Julmustens dag 24 november och en djupdykning i olika typer av julmust!

Julmust – den kompletta guiden

Varje år konsumeras enorma mängder julmust i Sverige i december, i storleksordningen 40–50 miljoner liter på bara några veckor. Det motsvarar i genomsnitt ungefär 5 liter per person. Undersökningar visar att en klar majoritet av svenskarna dricker julmust under julhelgen, och nästan var femte svensk säger att julen inte vore densamma utan denna älskade dryck.

Julmustens unika smak och kulturella betydelse gör den till mer än bara en läsk – den är en tradition och ett fenomen. Drycken är söt men har en mustig, nästan öl-liknande karaktär tack vare ingredienser som maltextrakt och humleextrakt. Smaken kan beskrivas som en blandning av svagdricka, root beer och cola, fast ändå helt egen. Drycken är helt alkoholfri men upplevs ändå som “vuxnare” än vanlig läsk, vilket bidrar till att både barn och vuxna uppskattar den. Julmust serveras oftast väl kyld i glas, gärna med en skummande krona på toppen. För många hör den hemma till julmaten – den sägs passa extra bra till julskinka, köttbullar och andra salta rätter tack vare sin balanserade sötma.

Historien om julmust

Julmusten har över hundra år på nacken och dess historia börjar i bryggeristaden Örebro år 1910. Det var då som kemisten Harry Roberts tillsammans med sin far Robert Roberts – båda engagerade nykterister – utvecklade drycken som ett alkoholfritt alternativ till öl och porter vid julbordet.

Harry Roberts hade studerat kemi i Tyskland och kom över ett recept på en maltdrycksextrakt som inspirerade honom. Resultatet av experimenten hemma i Sverige blev först en produkt kallad Roberts Julöl, som lanserades 1910 av det nystartade företaget AB Roberts i Örebro. Tanken var att erbjuda ett festligt substitut till den starköl och svagdricka som tidigare dominerade julfirandet.

De första åren gick försäljningen av Roberts Julöl trögt, men utvecklingen vände dramatiskt under 1920-talet. Vid förbudsomröstningen 1922 (då svenska folket röstade om ett alkoholförbud) ökade efterfrågan på alkoholfri dryck kraftigt. Plötsligt sköt Roberts julöl i höjden i popularitet. Samtidigt dök konkurrenter upp – bryggeriet Fructus lanserade en egen ”Jul-Must”-essens som lockade kunder med sloganen “En guldflod i juletid”. Det uppstod ett litet “juldryckskrig” mellan essensleverantörerna, men i längden vann Roberts familjens extrakt konkurrensen. I slutet av 1920-talet valde Roberts också att byta namn på sin produkt från julöl till julmust. Det nya namnet hade en positiv klang och breddade målgruppen. Ordet ”must” anspelade på mustig smak och förde tankarna bort från öl – ett smart drag för att locka även nykterister, barn och allmänheten i stort.

Ytterligare en faktor i julmustens framgång var skattereglerna. Eftersom drycken kunde klassas som läskedryck istället för maltdryck slapp den till en början den högre skatt som öl och maltbaserade drycker hade. Detta gjorde julmusten billigare och mer tillgänglig. När namnet julmust etablerats och drycken befäst sin roll som julens måltidsdryck ökade konsumtionen stadigt. Redan på 1930-talet beskrevs julmusten i bryggeriernas reklam som en “speciell juldryck, mörk, fyllig, väl smakande, väl humlad”, vilket underströk dess unika karaktär jämfört med vanlig läsk.

Under resten av 1900-talet och in i 2000-talet har julmusten behållit sin särställning som julens dryck i Sverige. Familjen Roberts företag (Roberts AB) fortsätter än idag att producera den hemliga essensen som utgör basen i nästan all julmust på marknaden. Fler bryggerier började tillverka egen julmust men nästan alla köper extraktet från Roberts AB i Örebro och tillsätter sedan vatten, socker och eventuella egna små justeringar. Drycken blev så omtyckt att den inte bara dricks till jul – under påsken har påskmust blivit ett lika självklart inslag. I modern tid har man till och med börjat tala om sommarmust kring midsommar, även om det är mer av en kul grej i begränsad skala. Julmustens starka koppling till julen består dock; det är under november och december som försäljningen exploderar. Intressant nog har säsongen för julmust tjuvstartat allt tidigare på året – numera kan julmust dyka upp i butikshyllorna redan i oktober på många håll, ett tecken på dess stora efterfrågan.

Julmustens dag 24 november

Att julmusten är älskad råder det ingen tvekan om, och i år -2025 fick drycken till och med en egen högtidsdag. Julmustens dag infaller från i år den 24 november – och sedan varje år i all framtid! Det är tänkt som det officiella startskottet för julmustsäsongen och ännu ett hinder i Coca-colas kamp för att komma in på julbordet. Initiativet till denna temadag togs av bland annat branschorganisationen Sveriges Bryggerier tillsammans med Visit Sweden, som ett sätt att hylla en av våra mest omtyckta drycker och uppmärksamma julmustens unika roll i svensk jultradition.

Julmustens dag firaas för första gången nu den 24 november 2025 och tanken är att den ska bli en återkommande tradition, i stil med kanelbullens dag (4 oktober).

Datumet 24/11 ligger ungefär en månad före julafton och markerar att nu får julen lov att börja – “nu börjar julen på riktigt” när man öppnar första flaskan julmust den dagen. Bryggerier och butiker förväntas uppmärksamma Julmustens dag med specialkampanjer, provsmakningar och kanske till och med julmust på julmarknader. Det är ett festligt sätt att kickstarta julstämningen och hedra en dryck som förenar generationer. Temadagen är också ett erkännande av julmustens kulturella betydelse: efter över hundra år i svenska folkets tjänst förtjänar julmusten verkligen att firas med en egen dag i kalendern.

Vad är det i julmust?

Julmustens recept är berömt hemligt, och det är en del av mystiken kring drycken. Ända sedan Harry Roberts tid har essensen till julmusten hållits under lås och bom. Idag tillverkas den centrala smakessensen av Roberts AB, och enligt företaget är det endast tre personer som känner till den exakta formeln. Essensen levereras sedan till bryggerier runt om i landet, som blandar ut den till färdig julmust.

Trots hemlighetsmakeriet vet man i grova drag vad julmust innehåller. Basen är kolsyrat vatten och rikligt med socker (eller andra sötningsmedel i light-varianter). För den karaktäristiska smaken tillsätts humleextrakt och maltextrakt, vilket ger julmusten dess maltiga, öliga toner. Drycken färgas mörk med karamellfärg, och balanseras med lite citronsyra för friskhet. Små mängder konserveringsmedel tillsätts också för hållbarhet. Utöver detta ingår en mängd kryddor och aromämnen – enligt vissa uppgifter kan uppåt 30 olika ingredienser finnas med i den fullständiga essensen. Exakt vilka kryddor det rör sig om är som sagt en välbevarad hemlighet, men många spekulerar i att det kan vara bland annat ingefära, pomerans, kanske kanel eller kardemumma och andra juliga kryddor. Den komplexa kryddblandningen är det som ger julmusten dess unika doft och smak.

Det är värt att notera att trots namnet “must”, som kan få folk att tro att det handlar om fruktmust, så innehåller julmust ingen fruktjuice. Ordet must syftar här snarare på att drycken är en oförgjord (ojäst) brygd, alltså en söt vörtliknande blandning som inte jästs till alkohol. Julmust är alltså alkoholfri från start, till skillnad från öl eller svagdricka som bryggs genom jäsning. På så vis lyckades julmusten ersätta öl på julbordet – den gav en liknande smakupplevelse men utan alkoholen. För den som vill se exakt innehåll brukar varje flaska deklarera ingredienserna i liten text, men själva kryddextraktet står oftast bara som “aromämnen (kryddextrakt)” eller liknande, vilket inte avslöjar mycket. Hur som helst kan man konstatera att julmust är en läskedryck rik på smakämnen. Sötman är hög (traditionell julmust innehåller ungefär lika mycket socker som cola), men balanseras av de mörka aromerna från humle och malt. Det är denna kombination som gör att julmust känns fyllig och inte enbart sötsliskig.

Julmust vs Coca-Cola

Julmustens ställning i Sverige är så stark att den till och med utmanar den globala läskedrycksjätten Coca-Cola under julsäsongen. I resten av världen är Coca-Cola nära förknippat med julen genom reklamkampanjer med jultomtar och lastbilar – men i Sverige skriver julmusten om reglerna. Under december månad minskar faktiskt Coca-Colas försäljning dramatiskt i Sverige, enligt vissa uppgifter med uppemot 50%, på grund av att julmusten tar över. Svenska folkets lojalitet till julmusten runt julbordet har fått Coca-Cola att gång på gång fundera på hur de ska hävda sig.

Historiskt har Coca-Cola försökt flera strategier för att hantera julmustens dominans. Under 1900-talets slut och tidigt 2000-tal satsade de på extra stora julkampanjer här i Sverige – med julig design på flaskorna, tomteröd reklam och marknadsföring för att få svenskarna att också dricka cola till julskinkan. Syftet var inte nödvändigtvis att ersätta julmusten, utan snarare att få Coca-Cola att bli ett komplement och en del av jultraditionen även här. Trots investeringarna hade dessa kampanjer begränsad effekt; konsumenterna höll fast vid sin älskade must.

Ett mer direkt grepp togs år 2004, då The Coca-Cola Company faktiskt lanserade en egen julmust på den svenska marknaden. Coca-Cola hade köpt rättigheterna till ett anrikt skånskt läskrecept vid namn Bjäre och använde det varumärket för sin julmust. Bjäre Julmust började säljas i södra Sverige 2004 och rullades ut i hela landet lagom till julen 2005. På etiketterna stod det Bjäre i stora bokstäver och Coca-Colas logga syntes bara mycket diskret. Tanken var att många kanske skulle prova en ny julmust om den inte bar Coca-Colas namn öppet. Till en början fick Bjäre Julmust en del uppmärksamhet och såldes under några jular – år 2007 fanns den exempelvis exklusivt hos McDonald’s restauranger som måltidsdryck. Men i längden lyckades inte Bjäre bryta igenom julmustbarriären. Produkten lades ned 2008 när försäljningssiffrorna inte motsvarade förväntningarna (den gjorde visserligen en kort comeback 2011, men idag är den historia). Julmustens trogna fans förblev märket troget och såg Bjäre som vilken annan julmust som helst, eller rentav sämre.

En envis skröna i julmustkretsar gör gällande att Coca-Cola vid något tillfälle försökte köpa Roberts AB:s hemliga julmustrecept för dyra pengar, men att familjen Roberts tackade bestämt nej. Om det ligger någon sanning i den historien är oklart (det har aldrig officiellt bekräftats), men bara ryktet säger något om julmustens status. Det är en dryck med nästintill kultstatus i Sverige – ett lokalt fenomen som fått en global aktör att ge vika. Coca-Cola må dominera resten av året, men just under julen får de snällt maka på sig när julmusten intar sin tron. En representant för ett stort bryggeri uttryckte det träffande: “För många av oss är det otänkbart att fira jul utan julmust – den har blivit julens inofficiella nationaldryck.”

Olika typer av julmust

Trots att alla julmustsorter bygger på samma grundessens finns det en uppsjö av olika typer av julmust att upptäcka. Variationerna beror på olika bryggeriers receptjusteringar, sötning och lagring, vilket gör att varje märke kan ha sin egen twist på smaken. Här går vi igenom några av de vanligaste varianterna och trenderna:

Klassisk julmust: Till den traditionella kategorin hör stora märken som Apotekarnes, Nygårda, Zeunerts, Grebbestad med flera. Dessa säljs i stora volymer och följer originalreceptet nära, med eventuella små justeringar. Apotekarnes är som nämnts den arketypiska julmusten som många jämför andra mot. Nygårda (från Spendrups) gör också en vanlig julmust som är populär, liksom bryggerier som Åbro (Three Hearts julmust) och Krönleins (som gjort klassikern Three Hearts). De klassiska varianterna har ofta tomtar eller traditionella julmotiv på etiketterna och smakar “som julmust alltid gjort” enligt de flesta.

Lättjulmust (sockerfri julmust): En tydlig trend på senare år är ökningen av sockerfria alternativ. Många vill dra ned på sockret, och bryggerierna har svarat med light-versioner av julmust. Apotekarnes var tidigt ute med Apotekarnes Julmust Light, och numera erbjuder de flesta stora märken en sötad med exempelvis aspartam eller andra sötningsmedel. Försäljningen av sockerfri julmust växer snabbt varje år enligt bryggerierna. Smakmässigt har dessa blivit bättre med tiden – dagens sockerfria julmust smakar nästan som originalet, även om vissa finsmakare kan märka en något tunnare sötma. Tack vare de sockerfria alternativen kan även diabetiker och andra som undviker socker njuta av julmustens smak.

Lokala och hantverksmässiga julmustar: Utöver de stora märkena finns en mängd lokalproducerade julmustar runt om i Sverige. Små bryggerier och musterier har ofta egna recept som de säljer i begränsad upplaga i sin region. Exempel kan vara allt från Vasa Bryggeris julmust i Norrland, till must från små lokala bryggerier i Småland eller Skåne. Dessa hantverksmustar kan ha unika smaknyanser – vissa är extra maltiga, andra kan vara lite rökiga eller ha speciella kryddblandningar. Även om de sällan når rikstäckande distribution, är de omtyckta lokalt och bidrar till mångfalden av julmust. Trenden med “hantverksmust” liknar den inom öl: konsumenter uppskattar småskalighet, lokal förankring och unika smaker även när det gäller julmust.

Årsmust och specialutgåvor: Ibland släpper större tillverkare specialvarianter av julmust. Apotekarnes har till exempel sålt en Årsmust med något ändrad smakprofil (mörkare toner); den bytte senare namn till Vintermust. När Vintermust kom 2019 uppstod först en missuppfattning att Apotekarnes bytt namn på julmust generellt, vilket ledde till viss upprördhet – så stark är kopplingen mellan namnet julmust och traditionen! Det visade sig dock bara vara en specialutgåva parallellt med den vanliga julmusten. Sådana specialversioner vittnar om att tillverkarna gärna experimenterar lite för att skapa nyhetskänsla, men de grundläggande ingredienserna ändras sällan drastiskt.

Smaksatta julmustar: På senare tid har nya smaksättningar gjort entré. Vi nämnde Hammars kardemummamust som ett exempel. Andra innovativa smaker som förekommit är till exempel julmust med apelsin, som Hammars Bryggeri också erbjuder, eller varianter där man tillsatt extra kryddnejlika, vanilj eller kaffe för att ge en twist. En trendspaning från bryggeribranschen 2025 pekade på att kryddor som citrus och till och med tonkaböna börjat användas som smakbärare i vissa julmustar. Dessa experiment uppskattas av en nyfiken publik som gärna provar nya smaker, men den klassiska smaken är fortfarande mest efterfrågad. Många köper kanske en flaska smaksatt julmust som kuriosa, men fyller källaren med den vanliga sorten.

Påskmust vs julmust: Som tidigare nämnts är påskmust och julmust egentligen samma dryck i olika kostym. Bryggerierna bekräftar att receptet inte ändras – det sitter i huvudet om man tycker sig känna en skillnad. Etiketten byts till påskmotiv, men innehållet i flaskan förblir julmustens. Därför dricks det numera betydande mängder must även under våren. Påskmustförsäljningen sägs ha mer än fördubblats på senare år, även om den fortfarande är mindre än julförsäljningen. Vissa entusiaster brukar köpa påskmust billigt efter påsk och spara till jul, eftersom det är identiskt med julmust.

Olika förpackningar: Julmust finns i olika förpackningar – traditionellt i 33 cl glasflaskor (tidigare returflaskor), nu ofta i 50 cl PET-flaskor, 1.5-liters PET och även 33 cl eller 33 cl glas. En del premium-varianter kommer i eleganta glasflaskor. Det finns även fat på 5 liter för den som vill ha mycket must till julfesten. Vissa restauranger serverar julmust på tapp eller ur glasflaska för extra känsla. Designen på etiketterna varierar från nostalgiska tomtebilder och gammaldags typsnitt, till modernare stilrena etiketter på vissa nischade sorter. Men oavsett förpackning så är innehållet liknande – och försvinnande gott för den som älskar julmust.

Sammanfattningsvis kan man säga att det idag finns en julmust för alla smaker: från klassisk söt till vuxet bitterljuv, från sockerfri lättmust till kryddexplosioner. Ändå är det gemensamma att vi kallar dem alla julmust och att de hör julen till.

Fatlagrad julmust

En av de mest spännande trenderna inom julmustvärlden är fenomenet fatlagrad julmust. Detta innebär att julmusten fått mogna på träfat – ofta ekfat – precis som man lagrar fina viner eller spritdrycker. Resultatet blir en djupare och mer komplex smak som verkligen kittlar smaklökarna hos julmustfantaster.

Pionjären inom fatlagring av julmust var Spendrups Bryggeri med sitt märke Nygårda Julmust Vintage Oak, som först lanserades år 2011. Idén var djärv men genial: man tog vanlig julmust och lät den lagras under en period på ekfat som tidigare använts för bourbonwhisky eller rom. Den fatlagrade julmusten tappades sedan upp på eleganta 75 cl glasflaskor som liknade champagneflaskor, för att signalera att det här var något extra exklusivt. Redan första året blev det en dundersuccé – hela upplagan sålde slut redan i november. Samma sak upprepades de följande åren; varje gång Nygårda släppte sin begränsade upplaga av ekfatslagrad julmust köade entusiaster för att få tag i ett exemplar till jul.

Vad är det då som är så speciellt med fatlagrad julmust? Jo, lagringen på ekfat ger drycken nya smakdimensioner. Julmust som fått vila några månader på ett bourbonfat tar upp subtila toner av ek, vanilj, torkad frukt och kryddor från fatet. Sötman mattas av något och smaken rundas av, ungefär som ett vin som fått mogna. Många beskriver att en bra ekfatslagrad julmust smakar lite vuxnare, med en viss strävhet och knäckiga toner som vanliga julmustar saknar. Den är tänkt att sippas långsamt, kanske ur ett vinglas vid brasan, snarare än att klunka i sig. Faktum är att Nygårda själva föreslagit att deras ekfatlagrade julmust passar utmärkt som ett alkoholfritt alternativ till glögg på advent eller till nyårsskålen – den har en lite lyxigare framtoning.

Nygårdas fatlagrade must har kommit i olika varianter. Först ut var bourbonfatlagrad julmust, därefter har de även gjort romfatlagrad och vid något tillfälle cognacsfatlagrad. Varje variant får sin unika prägel av drycken som legat i fatet innan. Även om julmusten självklart är alkoholfri, kan man nästan lura sig att känna en hint av vuxen dryck i de komplexa smakerna. Förpackningen och marknadsföringen spelar också in – den champagneformade flaskan och begränsade tillgången ger en känsla av att man köper något exklusivt. Priset är högre än för vanlig julmust, men ändå överkomligt (ofta runt 30–40 kronor flaskan), vilket gör att många gärna unnar sig detta som en julig lyx.

Efter Spendrups framgångar med Nygårda Vintage Oak har andra bryggerier följt efter. Trenden att lagra julmust på fat sprider sig, och flera mindre bryggerier experimenterar numera med egna fatlagringar. Det kan vara ekfat som tidigare innehållit sherry, vin eller andra drycker. Även lagrad påskmust har förekommit som kuriosa. Intresset för dessa varianter tyder på att julmusten som produkt fortsätter att utvecklas. Konsumenterna har fått upp ögonen för att julmust – trots att det är en simpel läsk – kan behandlas som en fin dryck med olika årgångar och lagringar.

Ett kul faktum i sammanhanget är att även lagring på flaska kan påverka julmustens smak positivt. Julmust som får stå ett år i oöppnad flaska sägs få en lenare, mjukare ton när en del av kolsyran avtar och smakerna “gifter sig”. Vissa entusiaster sparar därför några flaskor från årets jul för att öppna nästa jul, lite som man gör med vinårgångar. På så vis kan man hemma åstadkomma en miniversion av lagringseffekten (dock utan ekfatens smakämnen). Men för den fulla upplevelsen är det de professionellt fatlagrade varianterna som gäller.

Sammanfattningsvis representerar fatlagrad julmust innovationen och förnyelsen hos en älskad tradition. Från att ha varit en enkel söt juldricka har julmusten tagit klivet in i finrummet tack vare lagringen – och därmed vunnit ännu fler nyfikna anhängare. Det är fascinerande att se hur en dryck kan förbli trogen sina rötter och ändå förnyas för en modern publik. Julmustens resa fortsätter, och oavsett om man föredrar den klassiska varianten eller en ekfatslagrad nykomling så kan alla enas om en sak: Julmust hör julen till, nu och för alltid.

Bästa julmusten – resultat från tester

Med så många julmustmärken på marknaden uppstår oundvikligen frågan: Vilken julmust är godast? Smaken är visserligen individuell, men varje år genomförs flera blindtester och panelprovningar för att kora den bästa julmusten. Resultaten visar att det finns några återkommande favoriter – och ibland dyker det upp överraskningar.

En av storsäljarna och referenspunkten för många är Apotekarnes Julmust, som är landets mest sålda julmust. Apotekarnes betraktas ofta som den klassiska julmusten, med en välbekant balanserad sötma och relativt mild kryddprofil. I tester placerar sig Apotekarnes nästan alltid i mittfältet: den är ”lagom” på alla sätt – ingen smakexplosion, men inte heller något som sticker ut negativt. Just därför är den ett tryggt kort som går hem hos de flesta, även om finsmakare kan tycka att den är lite för slätstruken jämfört med mer karaktärsfulla konkurrenter.

Bland de julmust som på senare år utmärkt sig i smaktester hittar vi ofta Zeunerts Julmust. Detta norrländska märke hyllas för sin fylliga och mindre söta smak. I en stor sammanställning av experttester inför julen utsågs Zeunerts till bäst i test, mycket tack vare sin vuxnare smakprofil. Testpanelen beskrev att Zeunerts julmust har djup och toner som påminner om mörkt öl, kaffe och choklad – smaker som ger en rikare upplevelse och balanserar sötman på ett utmärkt sätt. Zeunerts har därför blivit en favorit bland många vuxna julmustälskare som vill ha något utöver det vanliga.

Även mindre bryggeriers ”gammeldags” julmust har rönt framgång i tester. Nyckelbryggerier i Norrland gör en Gammeldags Julmust som i vissa tester kammat hem förstaplatsen. Den beskrivs som en klassisk julmust med tydlig sötma och traditionell kryddning – precis det många förväntar sig av en julmust. Ett annat märke, Vasa Bryggeri, har också en gammaldags julmust-variant som fått toppbetyg. I en smaktest av mattidningen Allt om Mat 2024 hamnade Nyckelbryggeriers och Vasa Bryggeris julmust på delad förstaplats, där panelen uppskattade deras balanserade och “trygga” smak som kändes genuint traditionell.

Samtidigt händer det att mer innovativa smaker överraskar i toppen. År 2023 utsåg Aftonbladets testpanel en oväntad vinnare: Hammars Julmust Kardemumma. Denna julmust från det lilla Hammars Bryggeri är smaksatt med kardemumma och imponerade på panelen med sin kryddiga och lyxiga smakprofil. Testdeltagarna lovordade hur kardemumman gav en ny twist som ändå kändes julig och välbalanserad. Att en smaksatt specialvariant kunde slå mer klassiska sorter i ett blindtest visar att svenskarna även är öppna för nytänkande inom denna traditionella dryck. Hammars Bryggeri, som anor från tidigt 1900-tal, visade med sin kardemummamust att man kan förnya julmusten utan att tappa julkänslan.

Det finns förstås också julmust som inte faller alla i smaken. Vissa nya varianter eller lågprisalternativ har fått bottenbetyg av somliga smakpaneler. I ett test anmärkte en panel att en viss julmust smakade mer som citronläsk (”Sprite”) och hade en kemisk bismak av klor – en mardröm för den som förväntar sig klassisk julmustsmak! Lyckligtvis hör sådana magplask till ovanligheterna. Generellt sett håller de flesta etablerade julmustar en god kvalitet, och vilken som är “bäst” beror på personliga preferenser. Vissa föredrar en söt och traditionell must som Apotekarnes eller Nyckelbryggerier, medan andra gillar en mindre söt och mustigare variant som Zeunerts. Andra uppskattar kryddigare nykomlingar som Hammars kardemummamust. Det bästa tipset är kanske att prova ett par olika sorter varje jul och hitta sin egen favorit – julmust är en så pass billig och tillgänglig dryck att det är lätt att genomföra sitt eget lilla smaktest hemma.

Läs mer om julen på matochresebloggen.se

Julbord i sju turer – så här äter du julbord!

Fakta om Julmust