Efesos i Turkiet: Celsusbiblioteket, marmorgatorna och livet i en antik storstad

Dela inlägget:

Antika toaletter i marmor, en fontän byggd så att man bugade för kejsaren, och en inristning som ber folk att inte kissa på gatan. Häng med till Efesos i Turkiet.

Efesos ligger vid Selçuk på Turkiets västkust och är en av de bäst bevarade antika städerna i hela Medelhavsområdet. Staden ingår sedan 2015 i UNESCOs världsarvslista. Den var känd i antiken för Artemistemplet, som räknades till världens sju underverk, men också som en rik hamn- och handelsstad. Ungefär år 300 f.Kr. flyttade en av Alexander den stores generaler, Lysimachos, staden till den plats där ruinerna ligger i dag. Under romartiden växte den till en storstad med uppskattningsvis mellan 100 000 och 250 000 invånare. Här möttes år 431 ett kyrkomöte som slog fast att Maria var Guds moder, ett beslut som fortfarande påverkar kristen lära.

Jag hade ärligt talat inga jättestora förväntningar på det här besöket, men Efesos visade sig vara otroligt intressant. Staden har restaurerats på ett försiktigt sätt, och det finns så många små detaljer bevarade att man faktiskt får en känsla av hur det var att bo här för väldigt länge sedan. Av Artemistemplet finns däremot nästan ingenting kvar i dag. Det som står är en enda återrest kolonn på en åker utanför Selçuk, så räkna inte med att se något av underverket under besöket.

Vägen nerför marmorgatan

Besöket börjar uppe på en höjd där det bland annat finns en mindre amfiteater, och därifrån går man nedför en lång marmorklädd gata hela vägen till biblioteket, som ligger längst ner och är den mest centrala platsen. Det är en riktigt bra dramaturgi för ett ruinbesök, eftersom man hela tiden går mot något.

Efesos i Turkiet

Längs vägen finns massor att stanna till vid. Här står fontänerna där stadens invånare hämtade sitt vatten, och en av dem var byggd så att man måste böja sig ner för att komma åt vattnet, precis framför kejsarens staty. Man hyllade alltså kejsaren varje gång man fyllde sin kruka.

Ett annat stopp är de gamla toaletterna, en rad i marmor där ett tjugotal personer satt bredvid varandra och gjorde sina behov. Vintertid lär de rika ha skickat sina slavar i förväg för att sitta och värma upp den kalla marmorn innan de själva slog sig ner.

En annan detalj är en inristning i stenen längs en av gatorna, ett slags antik graffiti som uppmanar folk att inte kissa på gatan. Tydligen ett problem även då.

Efesos i Turkiet

Celsusbiblioteket och teatrarna

Celsusbiblioteket byggdes i början av 100-talet av Gaius Julius Aquila till minne av hans far, den romerske senatorn Tiberius Julius Celsus Polemaeanus, som ligger begravd i en grav under byggnaden. Det var ett ovanligt privilegium att få en grav inne i staden.

Efesos i Turkiet

Det som förvarades här var inte böcker utan pergamentrullar, långt innan papperet nådde den här delen av världen. Biblioteket ligger längst ner efter den långa marmorgatan, och fasaden är det man känner igen från alla bilder.

Efesos har också två teatrar. Den stora, som är huggen in i bergssluttningen och rymde omkring 24 000 åskådare, var under renovering när vi var där och gick inte att besöka. Den mindre, som ligger högre upp längs vägen, var däremot öppen. Kolla gärna hur det ser ut inför ditt besök, eftersom arbetet kan vara klart.

Mycket folk, även i oktober

Det var mycket folk här redan nu i mitten av oktober, så jag kan bara tänka mig hur det ser ut under högsäsong. Vill du ha utrymme runt dig, och framför allt en bild av biblioteket utan folk framför, är det tidigt på morgonen som gäller.

Terrasshusen hann vi inte med

En sak vi inte gjorde var att gå in i terrasshusen, Yamaç Evler, som ligger i sluttningen rakt mitt emot Hadrianus tempel. Det var bostäder åt stadens rikaste familjer, och där finns väggmålningar, mosaikgolv, golvvärme och privata badrum bevarade under ett modernt skyddstak. De kräver en separat biljett, och många gruppturer hoppar över dem precis som vi gjorde. Har du tiden skulle jag ändå lägga den där, eftersom det är det enda stället där man ser hur man faktiskt bodde och inte bara hur staden såg ut utifrån.

Det digitala museet

Inne på området, mellan teatern och biblioteket, ligger Ephesus Experience Museum. Det öppnade 2023 och använder 360-gradersprojektioner, ljud, dimma och dofter för att visa hur livet i Efesos såg ut för länge sedan.

Jag tyckte att det var intressant, men det hade kunnat bli betydligt bättre. Min invändning är att det saknas en koppling till det man precis har gått omkring i. Visa mig hur passagen ner till biblioteket såg ut när den var full av folk. Visa biblioteket med sina pergamentrullar. Visa läktarna i teatern under en föreställning, och visa marknaden när den var i gång. Som det är nu finns det ingen brygga mellan ruinerna man just besökt och det som visas inne i museet.

Men man får ändå en känsla för staden, och man ska absolut inte hoppa över det om man är i Efesos. Ha bara rätt förväntningar, för det är ett ganska kort besök.

Bonustips: Jungfru Marias hus

Nära Efesos, på Bülbül-berget några kilometer utanför Selçuk, ligger Jungfru Marias hus. Det är en plats dit man går för att be och söka stillhet. Själv tyckte jag inte att det var så intressant, men för den som söker lugn och ro kan det vara helt rätt plats.

Enligt traditionen tog aposteln Johannes med sig Maria till Efesos, där hon levde sina sista år. Huset återupptäcktes 1881 av en fransk präst, som utgick från en tysk nunnas visioner. Katolska kyrkan har aldrig tagit ställning till om huset är det rätta, men platsen har sedan dess varit en vallfartsort för både katoliker och muslimer, och flera påvar har besökt den, senast Benedictus XVI år 2006.

Det man ser är ett litet stenkapell uppfört på grunden till ett äldre hus. Grunden dateras till 500-talet, med delar som är äldre. I kapellet finns en helgedom för Jungfru Maria där man kan tända ljus. Utanför står en önskemur, där besökare knyter fast tygbitar och papper med sina önskningar, och längs vägen finns kranar med dricksvatten.

Biljetter, entréer och öppettider

Inträdet till Efesos kostade 40 euro per vuxen hösten 2026. Terrasshusen ingår inte utan kräver en egen biljett på 15 euro, och de täcks inte heller av Museum Pass Türkiye. Vill du se dem ska du alltså räkna med 55 euro totalt.

Bra att veta är att biljettkassorna inte tar emot kontanter i euro. Du betalar med kort eller i turkiska lira, trots att priset anges i euro.

Området har två entréer: den övre Magnesiaporten och den nedre hamnporten. Samma biljett gäller vid båda, och går du in uppifrån som vi gjorde följer du gatan nedåt hela vägen och slipper gå tillbaka samma väg. Öppettiderna ligger grovt kring 08 till 18 eller 19 beroende på säsong, med sista biljettförsäljning en bit innan stängning, och terrasshusen öppnar en timme senare än själva området.

Jungfru Marias hus ligger utanför området och drivs separat, så dit krävs en egen biljett och andra öppettider gäller. Priserna justeras med jämna mellanrum, så kolla aktuella uppgifter innan du åker.

Läs mer om denna resa till västra Turiket

Resa till västra Turkiet: termalkällor, viner och Pamukkales vita terrasser

Flyg med Pegasus till Izmir via Istanbul: Billigt flyg till Turkiet

Gaia by the sea boutiquehotell

FAQ – Efesos i Turkiet

Resan var en pressresa arrangerad av Turkiets turistbyrå

Lämna ett svar

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Senaste reportagen

Nedan finner du de senaste reportagen på bloggen!

Läs mer

Resa till Egypten igen – det trodde jag aldrig

Egypten låg länge högst upp på min bucketlist. För 25 år sedan åkte jag dit med min fru...

Stockholm Open med Emirates – kvartsfinaler och middag i Teatergrillens pop-up

Just nu pågår Stockholm Open, och Emirates är en av huvudsponsorerna. Jag har flugit med Emirates flera gånger...

Vinlunch med Hamilton Russell på Astoria

Om du gillar riktigt bra Bourgogneviner vet du säkert också att de ofta kostar en hel del. Jag...

Mario’s Taverna & Café i Arlandastad – italiensk lunch nära Arlanda

Efter vår långhelg i Rom flög vi tillbaka till Stockholm. Den här gången reste hela familjen tillsammans, eftersom...